some people say that I´m a fool.

Det här med att leva som kristen. Det är inte helt lätt.

Många har förutfattade meningar, åsikter och ibland även förväntningar på mig som kristen.

Antingen antas det att man är "lite bakom flötet" och inte kan tänka själv, eller så förväntas det att man alltid ska vara snäll och from och inte göra en fluga förnär.

Jag kan säga att, för mig, handlar livet som kristen om att leva helt och hållet för någon annan.

Någon som jag inte har sett i fysisk gestalt.

Osjälviskt? Dumt? Fantastiskt givande!

Jag tror på en Gud som skapat universum.

Varenda människa. Varenda sten. Varenda myra.

Jag tror att Jesus inte bara var en profet utan att han faktiskt ÄR Guds son.

På det sättet har Gud själv, i fysisk form, vandrat på denna jorden och fått gå igenom de frestelser och svårigheter som vi går igenom.

Därför förstår han mycket väl när jag gråter över trötthet, missmod, avund. osv.

Han vet också om glädjen jag känner över min familj. Han har känt (känner) detsamma.

För mig är inte min tro en tung börda. Det är inte en massa lagar och regler jag måste följa.

Tvärtom, är min tro en trygghet.

Glädje. Tröst. Äventyr.

 Jag vet att jag är ofattbart älskad och skapad med en mening.

Det är inte en slump att jag lever just nu.

Jag har en bästis med mig överallt. Som lyssnar. Skrattar med mig. Tröstar när är ledsen.

Låter säkert jättemärkligt, men så är det.

Så OM det nu skulle vara så att det inte finns någon himmel, eller någon Gud, så skulle jag inte vilja leva mitt liv på något annat sätt iallafall. Jag har det så bra, och kan inte tänka mig ett liv utan Gud.

Bless!!!

Nea